Vård.se

Switch to desktop

Fler bör få trombolys.

Många fler skulle kunna räddas med rätt akutbehandling, enligt Socialstyrelsen. Skillnaderna mellan olika sjukhus är orimligt stor.

Skillnaderna mellan olika sjukhus är stor när det gäller akutbehandling, visar Socialstyrelsens kvalitétskontroll av den svenska strokevården.

Om röntgenbilden bekräftat att stroken beror på en propp ger man så kallad akut ASA-behandling med blodförtunnande läkemedel i form av Trombyl eller brustablett med Magnecyl.

Patienter som har svårt att svälja får i stället ett stolpiller med den verksamma substansen, acetylsalicylsyra. Om patienten är allergisk mot ASA ger man Plavix eller Persantin Depot.

Andelen patienter som fick akut ASA-behandling var 40 procent på vissa sjukhus och 80 procent på andra.

Trombolys, dropp med propplösande läkemedel ges bara till patienter som är kontaktbara och är mellan 18 och 80 år gamla. Behandlingen måste dessutom sättas in inom några timmar efter de första symtomen.

Tio procent av dem som får trombolys drabbas av blödning men riskerna överväger nyttan, enligt Socialstyrelsen. Därför bör också betydligt fler patienter få behandlingen.

Heparin är ett blodförtunnande läkemedel som däremot inte bör ges till strokepatienter eftersom riskerna inte överväger nyttan, enligt Socialstyrelsens expertgrupp.

 

För få får nya läkemedel

Många strokepatienter tar redan något blodtryckssänkande läkemedel när de drabbas av sjukdomen. Omkring en tredjedel har den äldre typen av läkemedel, diuretika, som är urindrivande. Ännu fler har betablockerare som inte rekommenderas längre.

Bara omkring en fjärdedel av strokepatienterna får något av de nyare läkemedlen, som AII - hämmare eller ACE- hämmare och cirka 15 procent får så kallade kalciumhämmare.

Om syresättningen av blodet är mindre än 92 procent får patienten syrgas genom en tunn slang i näsan. Alla som har en kroppstemperatur på över 37,5 grader får ett stolpiller med snabbverkande febernedsättande medel, typ Alvedon.

Patienter som inte kan vara uppe och gå på grund av förlamning ska ha stödtrumpa på det förlamade benet för att förhindra att det bildas blodpropp i benet.

Efter 2-5 dagar kan den som fortfarande är sängliggande få en spruta med blodförtunnande läkemedel för att förebygga nya proppar.

En del patienter - till exempel klaffopererade - som står på livslång behandling med det blodförtunnande läkemedlet Waran, kan få hjärnblödning som biverkning av medicinen. Om det är orsaken till stroken ger man läkemedel som motverkar Waran.

Höga blodsockervärden kan förvärra hjärnskadan vid stroke. Om P-glukos är högre än 15 mmol/l får patienten insulindropp.

 

Många behöver antidepressiva

Höga blodfetter ökar risken för stroke. Men inte ens en femtedel av alla strokedrabbade har fått blodfettsänkande läkemedel, till exempel så kallade statiner, innan de blev sjuka.

Dubbelt så många fick blodfettsänkande medel efter stroken. Den som är under 75 år har betydligt större chans att få den typen av läkemedel när de skrivs ut från sjukhuset.

Vissa strokepatienter med bestående rörelsehinder får Parkinson-läkemedlet L-Dopa. Den som har en spastisk förlamning kan också vara hjälpt av injektioner med små doser av Botox, ett nervgift som får musklerna att slappna av.

En tredjedel av alla som haft stroke blir deprimerade, visar ny forskning. Risken att dö i sviterna efter stroken minskar och rehabiliteringen underlättas om depressionen behandlas med antidepressiv medicin.

Operation minskar trycket

Om stroken är en så kallad malign mediainfarkt drabbas ett mycket stort område av hjärnan. Tillståndet är livshotande och patienten måste akutopereras.

Då görs en så kallad kraniektomi, det vill säga man tar bort en bit av skallbenet för att minska trycket inne i skallen. Den borttagna benlambån brukar förvaras i frys tills det är dags att lägga tillbaka den, vilket bör ske efter 2-3 månader.

Om benet ”går under” i frysen finns numera mycket bra implantat som kan ”skräddarsys”

för varje patient. Porös polyetylen är ett material som införlivas med kroppen genom att blodkärlen växer in i det.

 

Publicerad i Stroke, Hjärninfarkt

Copyright © 2011 Vård.se använder cookies för att presentera innehåll och layout samt annonser. Privacy, Vi lämnar aldrig ut mailadresser om enskilda personer till andra företag.

Top Desktop version