Vård.se

Switch to desktop

 

Vad är ulcerös colit?

Ulcerös colit är en inflammatorisk sjukdom i tjocktarmen, colon, och ofta även ändtarmen, rectum. Tarmväggen blir sårig och förmågan att hålla avföring försämras. Orsaken är inte klarlagd och sjukdomen kan komma och gå i perioder. Långvarig, svår ulcerös colit är en riskfaktor för tjocktarmscancer.

Vilka är symtomen på ulcerös colit?

Symtomen varierar beroende på hur stor del av tarmen som är drabbad. Blod i avföringen, diarréer och slemmig avföring som kommer och går i perioder är typiskt för ulcerös colit. Magont som ofta går över när man tömt tarmen. Tryckande känsla i ändtarmen trots att den är tömd.

Sjukdomen kan utvecklas så att det blir små hål i tarmväggen. Det kan leda till livshotande inflammation i buken och måste opereras akut. Man kan också få större och till och med livshotande blödningar från tarmsåren. Personer med ulcerös colit har också en ökad risk att få inflammation i leder, ögon, hud och lever.

Vilka behandlingar finns för ulcerös colit?

Det finns ingen botande behandling men man kan bli symtomfri med inflammations- och immunsvarsdämpande läkemedel, som också förebygger nya skov, sjukdomsperioder. Om sjukdomen är lindrig kan man få läkemedel som innehåller sulfa och/eller 5-ASA. I svåra fall får man även kortikosteroider men långtidsanvändning kan ge allvarliga biverkningar, som benskörhet eller högt blodtryck.

En relativt ny behandling som inte anses tillräckligt väldokumenterad ännu, är så kallad leukocytaferes. Behandlingen går ut på att minska immunsvaret i tarmen genom att filtrera bort antikroppar från blodet. Leukocytafares är biverkningsfri och har visat mycket god effekt hos patienter med svår ulcerös colit. Behandlingen ges bara i vissa landsting och av vissa vårdgivare.

Operation är en sista utväg. Då tas tjocktarmen bort och tunntarmens slut förs ut genom ett hål i bukväggen till en stomipåse. Oftast har man stomin under cirka ett års tid. Efter det är de flesta redo för en eller två ytterligare operationen som går ut på att koppla ihop tunntarm och ändtarm.

Publicerad i Mage o Tarm

 

Vad är urinvägsinfektioner hos barn?

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor.

Infektionen orsakas ofta av att så kallade kolibakterier har spridit sig från tarmen upp via urinröret till urinblåsan. En urinvägsinfektion utan feber är oftast begränsad till urinblåsan (blåskatarr) och behöver behandlas för att obehagen ska lindras. På yngre barn sprider sig ofta bakterierna vidare upp i njurarna och ger njurbäckeninflammation. Då får barnet ofta hög feber. Njurbäckeninflammation hos små barn kan också vara ett tecken på att barnet har en missbildning i urinvägarna, till exempel en förträngning.

 

Vilka är symtomen på urinvägsinfektioner hos barn?

Det kan vara svårt att upptäcka urinvägsinfektionen hos små barn. Enda tecknet kan vara att barnet inte ökar i vikt. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänt trött och hängigt bör du kontakta sjukhus.

Större barn klagar ofta över att det svider när de kissar och att de behöver springa på toaletten  ofta. Ibland kissar de också lättare på sig. Hög feber, över 38,5°C,  utan andra symtom, liksom återkommande febertoppar, kan bero på en njurbäckeninflammation. Barn som har njurbäckeninflammation känner sig oftast trötta och hängiga, de kan också få ont i magen eller i  sidan och kräkas.

Vilka behandlingar finns för urinvägsinfektioner hos barn?

Urinvägsinfektioner kan återkomma och det är viktigt att vara uppmärksam på tecknen. Den som tror att barnet är drabbat ska se till att barnet får lämna ett urinprov. Om det är positivt ges antibiotika under cirka tio dagar.

Lite äldre flickor i förskoleåldern och tidig skolålder kan ibland få återkommande urinvägsinfektioner. Dessa flickor har ofta problem med att tömma blåsan och kan kissa på sig på dagarna. I första hand måste du då se till att flickan regelbundet går på toaletten. Om det inte hjälper bör du vända dig till en barnläkare.

Barn med urinvägsinfektion ska tvätta sig som vanligt. Flickor ska tvätta och torka sig framifrån snippan och bakåt. Och pojkar ska dra tillbaka förhuden när de tvättar snoppen. Men tänk på att överdrivet tvättande kan göra mer skada än nytta eftersom det kan irritera slemhinnorna.

Små barn med njurbäckeninflammation bör ofta skötas av barnläkare. De allra yngsta läggs ofta in på sjukhus under ett par dygn för att man ska se att behandlingen fungerar.

När små barn har urinvägsinfektion röntgar man ibland urinvägarna för att se om det finns förträngningar och/eller andra avvikelser på urinrör eller urinledare. Ibland kan en sådan avvikelse behöva opereras.

Frågor du kan ställa till doktorn:

Finns det några komplikationer med urinvägsinfektion? Finns det något jag kan göra för att förebygga urinvägsinfektioner? Är problemet övergående eller något som barnet får leva med?

 

Publicerad i Barn

Copyright © 2011 Vård.se använder cookies för att presentera innehåll och layout samt annonser. Privacy, Vi lämnar aldrig ut mailadresser om enskilda personer till andra företag.

Top Desktop version